Varför natur?

De flesta har nog upplevt skillnaden i hur de olika inriktningarna man kan välja på gymnasiet värderas. Den största konflikten som jag har uppfattat det är den som finns mellan naturvetare och esteter. Därför tänkte jag koncentrera mig på den.
Att naturvetenskapen värderas högre är för att den är så grundläggande. Det är på grund av den som vi vet allt vi vet om hur världen är beskaffad. Och det är den som har hjälpt oss skapa all den teknologi vi förlitar oss på idag, alla möjligheter att bota sjukdomar och allt godis, för att bara nämna en bråkdel.


Tänk ett gäng blåa flugor som bor i en burk med mat. De kan välja att flyga omkring, kommunicera med varandra, formulera tankemässigt stimulerande satser, koppla ihop ljud till musik med mycket mera. Men de kan också välja att undersöka saker och ting. Vilka möjligheter det finns att ta sig ut, hur det kommer sig att de är där de är, hur deras kroppar fungerar och så vidare. Detta senare alternativ måste ju ses som det mest nyttiga vad gäller flugornas möjligheter att fysiskt utvecklas som art. (Man kan dock fråga sig om det är eftersträvansvärt, med tanke på de effekter som vår teknologi och överkonsumtion fått på miljön.)


En annan faktor som kan vara orsak till naturvetenskapens högre status i samhället är att det anses kräva mer tankearbete. För att lyckas lösa ett komplicerat matematiskt problem måste man ha stor koncentrationsförmåga, kunna tänka logiskt på hög nivå och se samband som inte är självklara från början. Men själv tycker jag att kreativiteten och fantasin som behövs för att skriva en dikt, komma på en melodi eller skapa ett konstverk nog bör värderas lika högt.


Men något som jag frågar mig är om en naturvetare inte skulle kunna vara konstnär, poet eller författare vid sidan av sin huvudinriktning. Även om man gått det naturvetenskapliga programmet kan man väl senare i livet ägna sig åt estetiska intressen och bli minst lika bra på det som en som gått det estetiska programmet? Det naturvetenskapliga tänkandet och kunskaperna kring det kräver lång tid och stor ansträngning för att komma in i. Det estetiska kan man lära sig att använda bara man blir inspirerad. Men det kräver det förstås tid att bli bra på att dansa, teckna eller skriva...


Det är ju också så att människor har olika läggning. Vissa är bra på och stimuleras av att ägna sig åt naturvetenskapligt, logiskt tänkande medan andra är mer estetiskt lagda och lockas mer av att ägna sig åt saker kopplat till det. Men det är ju inte så att de som är estetiskt lagda inte skulle kunna lära sig naturvetenskap om de ville, och tvärtom, eller? Om det är så kanske det är befogat att det ses som bättre att välja det naturvetenskapliga programmet. Eftersom man behöver mer hjälp om man vill lära sig naturvetenskap, medan man om man vill bli bra på att till exempel teckna mest behöver sitta och öva på egen hand. Och att låta möjligheten att lära sig om naturvetenskap, som är så grundläggande för vår existens, gå en förbi, kanske är dumt?

//Sofia Grönborg, AD07E