Rättvist Samhälle - Madelene

När man tänker på ett rättvist samhälle så tänker jag på, lika villkor för alla. Dessa villkor skall täcka människans grundläggande behov. Dessa behov är som exempel mat, husrum och kläder så att man inte fryser. Det finns klasskillnader vilket vi nog måste ta som en självklarhet. Men att människor i miljontals fryser eller svälter ihjäl är något som vi alla måste förhindra på alla sätt och vis vi bara kan.

Vi lever i ett samhälle där vi kämpar mot något som vi kallar för den absoluta fattigdomen. Det går framåt men inte så fort som hade velat. På många ställen i världen så ser dock inte utvecklingen allt för bra ut. Fattigare blir i mycket mån mer fattiga och rika blir allt rikare. Vi som medmänniskor har enligt mig en moralisk skyldighet att skydda och hjälpa de som faller ännu djupare ner i fattigdom. Detta sker dock inte alls i den omfattning som behövs, även om det faktiskt sker i viss omfattning. Det är inte så att vi i "rika västvärlden" inte har pengar för att försörja de fattigare eller det är häller inte så att vi inte har mat nog för att föda dem häller. För det har vi, det finns pengar och mat så att alla här i världen skulle kunna ha mat på borden eller kläder på våra kroppar. Problemet ligger dock i vår ovetande, vår egoism och lathet. Det är i alla fall det påståendet jag hade satsa mina kort på.

Men visst sker det försök för att få de som är fattiga att få en bättre levnadsstandard detta sker då genom biståndsarbeten och bistod. Fast de som inte gör något för att hjälpa, tar vi då indirekt död på människor i de fattigare delarna i välden? Detta är något, som jag nämnde tidigare, måste ligga i vårt ovetande. Att köpa sig en lyxartikel istället för att skänka de pengarna till någon som behöver dem. Men varför tänker vi inte på det? Är det indirekt mord? Jag kan nog inte säga att det går att dra över en kant. Jag tycker helt klart att man kan säga att man bidrar till att människor lever i misär, till och med dör om man tex. köper vissa produkter där företag inte tar hänsyn till närbefolkningen eller de mänskligrättigheterna. Ett exempel kanske där jag personligen ser en tydlig kopling till att närbefolkningen svälter men företagen tjänar mycket pengar och vi i väst världen tar del av företagets "vara" är: Det är företag som säljer Viktoriasjöns Abborrar. Folket kring Viktoria sjön svälter men här i väst har vi den abborren som en delikatess. Detta tycker jag då är så moraliskt fel! Där är du aktiv för att få de människorna kring Viktoria sjön att svälta. Visst jag kan inte säga, den och den personen dog för att jag åt en bit av den fisken. Men jag vet att jag hade kunnat inte äta den och då kanske ett barn hade kunnat få mat för dagen.

Detta påstående är kanske lite svårt att säga som enskild individ. Det måste så klart vara flera som står upp och säger nej, som i mitt exempel. Annars blir det jätte svårt att få någon slags rättvisa i det hela. Men när man ser detta exempel, så kanske det är lite likt med att man köper något, en lyxartikel, och inte skänker de pengarna istället. Också där har man varit lat, eller kanske bara inte har tänkt på hela konceptet. Jag säger inget om att det är svårt att tänkta, för det är det för vissa. Men man måste aktivt arbete för en förändring i samhället. Speciellt när det kommer till jämlikhet och rättvisa. Vi alla människor är lika mycket värda säger vi. Men ändå låter vi miljontals människor dö varje år. Det kanske är lite svårt att aktivt, hela tiden, tänka på vad man gör. Det är väll klart, men samtidigt så gör man något omoraliskt. Kanske till och med rent av ont.

Samtidigt som jag har påstått att man gör något mer eller mindre ont med att köpa sig lyxartiklar eller i sin "lathet" eller "otänkande" bidrar till att några människor inte får mat eller kläder på sina kroppar så finns det människor som fortfarande ger pengar varje månad. Men då kommer det som man kanske inte vill höra, man kan alltid göra mer. Så vart går gränsen? När är det rimligt att dra gränsen? Får man inte vara lite självisk?

Jo jag tycker väll ändå att man får det, fast det kanske inte än människa som lever i absolut fattigdom tycker. Jag hade även det påståendet, om att det är vi som gör de andra illa, det är vi som "mördar" dessa fattiga människorna. Det är också då ett påstående som man bör reflektera över. Det är självklart svårt att säga att man har mördat en annan människa genom att jag köpte mig en ny bil istället för att ha hjälpt till med bidrag. Om jag tittat på tv och ser svältande, döende barn så kan jag inte säga att de där barnen hade jag kunnat rädda ifall jag inte hade köpt den där bilden. Fast jag känner då ingen större skuld eller sammahörighet med de "offren". Man kanske inte skulle säga att jag har mördar på grund av ett bilköp. Vi känner nog inte samma sak som om vi hade stuckit kniven i någon. Men är det inte lite likadant ändå? Är det inte vårat fel lite från början? Det skulle dock bli lite svårt om vi tolkade mitt påstående som mord. För då hade vi nog alla varit mördare vid det här laget.

Jag avslutar med att säga att jag tror att det är svårt att påstå att det är mord vi utför. Men att vi ändå har någon slags skuld på oss, åtminstone än skyldighet vi tyvärr inte uppfyller till möjliga mån. Då även att jag anser att vi står mer till skuld ifall vi stödjer företag som suger ut natur och mänskliga resurser. Men då att vi har mindre skuld ifall vi skänker pengar och försöker vara lite mer medvetna om vad vi handlar och utför för handlingar. Som jag påstod i början, klasskillnader är nog tyvärr något vi måste ta som en självklarhet dock finns det resurser för att få världen till en bättre plats för många miljontals människor.